Linda Elisabet Persson

Började med en sväng i stan med Anna och Sten för att inhandla klappar. Råkade även hitta lite nödvändiga ting till mig själv inför den stundande Thailands-resan.

Vi avslutade med en fika med FelixO på Muffin fabriken. Där hade dom gigantiska muffins! Dom var så stora så jag var tvungen att ta med halva min hem i en doggybag för jag orkade inte mer.

Hemma fixade jag med restrerande julklappar och vips är det bara en klapp kvar till mamsen och papsen. Med min tur kommer de säkert vara slut när jag på måndag ska bege mig för att handla dom...

Har kollat på The Big Bang Theory och skrattat mig lite lyckligare, men kan ändå konstatera att jag är inte skapt för att ligga hemma själv en hel dag.

Skulle dock vara trevligt med något att äta, så kanske ska ta mig till ICA för att panta burkar så jag kan handla något.

Bazinga...

Minns inget. Bula i pannan. Visa kort och körkort tappade. Fosterställning hela dagen. Håret luktade Sambuca.

Aldrig. Mer. Sprit!

Därefter vandrade jag runt i stan och letade efter det perfekta läppstiftet. Hittade det men med min tur var det slut överallt. Mötte sen upp syster och följde med henne och mamsen till Nacka för att hämta hennes pass och sedan ta en fika i Forum. Där fortsatte jag jakten på mitt läppstift, men slut överallt! Fyndade dock en skitsnygg kavaj och fick två julstakar av mamsen så jag kan julfixa hemma.

Åt lite köttbullar och makaroner på hörntomten innan jag fick skjuts hem. Och nu sitter jag här i soffan med huvudvärk och funderar på om jag ska gå och lägg mig.

Men nu har jag en ny fin dator som jag avgudar (bortser faktumet att jag en vacker dag måste betala för den) Fick dock ett utbrott på den idag när styrplattan slutade fungera. På nåt sätt lyckades jag komma åt nåt som låste musen vilket resulterade i panik från min sida. Tryckte på alla knappar jag kunde trycka på utan resultat. Letade upp intruktionsboken (som för övrigt är 5 sidor tunn och värdelös) utan att hitta svar och blev så barnsligt arg att jag rev sönder den. Skrek och slog på datorn, bad Sandra googla upp vad jag kunde göra och skickade till och med sms till 118800 för att få svar. Vad jag än gjorde så löste det inte problemet och min frustration steg. Jag skrek, slog och skrek ännu mer. 

Tillslut ringde Sandra och hade tyvärr inget svar på hur jag kunde lösa mitt problem. När jag är mitt uppe i mitt skrikande och slående fixade jag problemet.

Slutsaten av denna händelse: jag har ett hett temprament och borde inte använda tekniska prylar då se vägrar samarbeta med mig.

Efteråt åkte vi hem till mig och väntade in pappa innan vi åt middag. Vi konstaterade att det var första gången endast familjen Persson åt middag hemma hos mig, skamligt!

Sitter nu och åter chokladen Sandra glömde och tar reda på min oreda efter att jag tappade plånboken i somras, kanske dags nu....

Nästa år ska jag ta med mig en burk som jag kan sno med mig massa gratisprover i och ha som lager resten av året, för usch vad dyrt det är med fin choklad! Marabou duger bra för mig i vardagen, den fina chokladen kan jag nöja mig med en gång om året.