Kjell-Henry

För ett par veckor sen stötte vi på en märklig man på 4ans buss. Kjell-Henry hette han och han berättade massa historier och drog intärn skämt med Anna.
Han sa även att vi skulle googla honom för att få reda på vem han var, och idag många veckor senare gjorde jag det och hittade detta.



Det visar sig att Kjell-Henry har gjort en av tidernas bästa reklamfilm.

Ingenting är omöjligt

Det är lördagkväll, tre damer sitter vid Kristinas matbord efter middag och weinerbröd. Klockan är 22:43 och damerna bestämmer sig för att hyra film. Filmbutiken stänger 23:00 så det är snabba bud som gäller. In i bilen och fort iväg.
De springer in och plockar första bästa film från hyllan, sedan fyller de en godispåse och sliter åt sig en chipspåse och en cola. De kommer till kassan där mannen säger att de tyvärr inte kan ta emot kort.
Damernas blickar sa en hel del i det läget, men det som syntest mest var nog panik och förtvivlan. De börjar skramla ihop alla slantar de har och kommer upp till en summa på 110 kronor, men det saknas ändå 26 kronor. Mannen blir dagens hjälte då han säger att damerna kan betala de restrerande 26 kronorna när det lämnar tillbaka filmen.
De hoppar in i bilen och åker hem och klockan visar 22:57. Väl hemma börjar letandet efter de 26 kronorna och tillslut efter mycket skramlande kommer de upp i de 26 kronorna, i enkronor och femmor.

Efter filmer lägger damerna ner de 26 kronorna i filmfodralet tillsammans med kvittot och ett meddelande: "Här är de 26 kronor vi är skyldiga. Tack för lånet!" 
Sedan lämnar de tillbaka filmen i filminkastet.
 

Regn och strömavbrott

Regn, regn och åter regn.
Jag får i alla fall inte dåligt samvete över att jag på min lediga dag sitter i pyjamas och spelar The Sims. Fick strömavbrott för en stund, men med bärbardator berördes jag inte ett dugg.
Dock blev det strömavbrott på jobbet i fredags precis vid stägning. Blev en spännande upplevelse att springa runt i källaren i mörkret utan ficklampa. Som belöning för att vi inte blev dödade av någon läskig typ tog vi after work öl. Blev alldelles för många ställen innan jag kom hem och i säng för att sova fem timmar innan det var dags att bege sig till jobbet igen för att silla. Men tur att Malin var lika seg som jag, vi började dagen med varsin chipspåse. Haha!


Back to the basement

Det nalkas midsommar och återigen står jag med sillar. Förvänta er en sinnesrubbad Linda den närmsta veckan eftersom sillarna från och med nu kommer vara mina enda vänner.


Well hello Mr Sill, how trevligt it is to träffas igen.

En helt vanlig tv-kväll

Säsongsavslutning för Greys Anatomy. Linda sitter klistrad.
Det är olidligt spännande.
Och sen är det slut.

Va?!
Hur kan det sluta när det är som mest spännande? Måste jag vänta ihjäl mig nu över sommaren för att se fortsättning? Måste diskutera med nån som delar min frustration.
Ringer Anna, hon är lika förbryllad som jag.

Pappa hör från undervåningen hur jag gormar och smiter upp för att fråga vad som står på. När jag säger "säsongsavslutning" suckar han. Han trodde jag var arg, upprörd och ledsen.

Jag var arg, upprörd och ledsen. Greys Anatomy tar sommarlov när det är som mest spännande!
Gah, frustration!

There's absolutly nothing wrong with the bear!


När man är så trött...

...att den enda man längtar efter är sängen,
...att hela kroppen gör ont och man känner sig sjuk,
...att humöret är på botten och
...att ögonen tåras då det kommer en vindpust,
...att det enda man tänker på är nästa gång man verkligen får sova ut,
...att ingenting, verkligen ingenting kan få en att bli piggare,
...att ögonlocken är så tunga att det inte går att hålla ögonen öppna längre.

trött är jag nu.

Källar-Wilma

Just nu känns det som om jag är en repig gammal skiva som spelas om och om igen. Det känns som om det enda jag gör är att åka fram och tillbaka till jobbet och säga till folk att jag ska jobba. Men hey, inte klagar jag!
Pengarna kommer rulla in i slutet av månaden så jag kan njuta till fullo när jag är i Spanien och jag har skitroligt på jobbet och jag trivs som handen i hansken. Varje dag dansar vi loss till Alexander Rybak och idag grät jag som ett barn när jag skalade lök och blev skärgårds Wilma.
Nästa vecka börjas det med sill igen och jag ber till gudarna att jag får sällskap denna gången, och inte endast av tonvis med sill.

Tack och hej leverpastej!