Halloween fredag

I min sjuk-yra har jag glömt bort (eller inte orkat) berätta om min fredagskväll.

Mötte upp Kocken (Beata), Elton Jerry (Johan, Beatas pojkvän) och Joanna vid Södra station. Eftersom det var Halloween hade vi klätt ut oss, något som Joanna förbisett. Jag var utklädd till 1920-tals-donna med pannaband i håret, röda läppar och spetsklännig, very chic!
Vi traskade hem till Beatas systers (Mathilda) pojkväns (Micke) trånga etta där vi upptäckte att vi tre var de enda utklädda. Vi upptäckte även att medelåldern på festen var ca 40 och att vi var yngst. Alla var dessutom väldigt estetiska och allternativa vilket gjorde att man kände sig längt ifrån hemma.
Tacklade paniken och sa till oss själva att gör det bästa av sitiationen. Vi slog oss ner på golvet och började konversera med varande. Kom fram till att vi smebare träffas allt för sällan och att det var trevligt att träffas igen efter för lång tid. Snackade en massa och hade väldigt trevligt, trots allt omkring.
Kvällen fortsatte och fler och fler gick, men vi stannade kvar och roade oss själva. Många märkliga människor att observera och stora delar av kvällen gick åt att stirra och gapa åt det märkliga folket. Jag fick tar i Kockens stekspade som jag satt med större delar av kvällen och ibland fick jag även låna kockmössan, fashionabelt snygg blev jag.

Plötsligt var klockan tre och vi bestämde ossför att gå (läs: blev utkörda)  Det blev en vild diskussion mellan Elton Jerry och Kocken och jag försökte lätta upp stämningen med en fråga om nån var hungrig. Elton skriker att han också vill ha mat, en QP, och jag känner att jag hittat min själsfrände! Bestämda steg lite halvvilse mot McDonalds slussen. För att lätta upp stämningen igen berättade jag en lite rolig anekdot om min barndomskompis Oscar Möller som numera spelar hockey i LA och tjänar 4,5 miljon/år och där stoppar Elton mig med att berätta min väns historia om vilka hockeylag han spelat i osv. I chock frågar jag om han skojar, men Elton är allvarlig och säger att Oscar Möller är hans idol. Stolt blir jag eftersom jag känner denna man. 

Mat på donken var underbart och mitt i vår njutning skriker Kocken "Erik!!" och sedär, vår gamla klasskamrat Erik Kjellstenius på McDonald slussen en fredagsnatt. Han hade varit ute och slirat och bestämt sig för mat han med. Elton säger då "Erik Kjellstenius" vilket får en märklig reaktion från alla håll då ingen förstår hur Elton skulle kunna veta vem Erik är då de aldrig träffats. Erik frågar då förskräckt hur han visste vem han var och Elton svarar "facebook". Här lägger sig jag och Kocken oss på golvet som två blöta fläckar och garvar tills det kommer tårar.

En taxi hem och ett samtal till en jobbande Anna och jag sov sedan som en gudinna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback