Linda Elisabet Persson

Något som jag har en stor fobi för är sprutor. Jag hatar sprutor.
Innan jag begav mig till Thailand i höstas hade jag bestämt mig för att vaccinera mig med Twinrix. Detta betydde att jag var tvungen att möta min största fiende, sprutan. Det blev inte en trevlig upplevelse. På väg därifrån svimmade jag på trottoaren. Sjuksköterskan förklarade att det berodde på att jag hade varit så nervös, no kidding!!! Till min förtvivlan skulle jag efter min första spruta behöva ta två sputor till, en varje vecka, och ytterligare en om ett halvår.

Idag var jag och tog min påfyllningsspruta så jag är vaccinerad för resten av livet. Jag övervägde noga att "glömma" bort att gå och ta den, men då insåg jag att jag hade tagit tre sprutor i onödan så jag tog mitt förnufft till fånga. Mamma var självklart tvungen att följa med, ifall jag skulle svimma igen. Men det gick bra. inga problem. Jag svimmade inte iaf. Nu är det endast min arm som gör ont. Alla i min familj tycker jag är fånig för att jag säger att jag har ont. Det skiter jag i. Jag har mött min största skräck och jag överlevde, lite ont i armen kan jag väl få ha då?