Linda Elisabet Persson

Gårdagen bjöd på 40-års kalas ute i Vaxholm. Jag vet, det låter väldigt toffligt och oj-vad-jag-känner-min-pjkväns-familj-jätte-bra-för-jag-är-bjuden-på-fest, men det var jätte trevligt och jag har träffat hans släkt massvis med gånger.
Det var min pojkväns morbrors fru som fyllde 40 så det blev en stor fest på Villa Askudden. Det bjöds på champagne, god middagsbuffé, vin och en massa sprit. Senare framåt små timmarna efter en utsökt middag med massvis av tal, alldeles för mycket vin så bar det av till dansgolvet. Att personer över 40 som druckit massor och som tror att dom kan dansa jätte bra men dansar uselt, är en billig underhållning. Jag klarade inte av att dansa eftersom jag istället stod i ett hörn och vek mig av skratt när min kära pojkvän och hans kusin börjar röja på dansgolvet. Det var en blandning mellan en 3-åring som tar sina första danssteg, Grease-pardans och en väldigt dålig taktkänsla. Att dom druckit alldeles för mycket gjorde inte det hela mycket bättre. Dom tyckte själva att dom var världsbäst på att dansa, men jag som åskådare kan säga att det var bara roligt.
Kvällen led mot sitt slut och jag och Robin vinglade hem när klockan blivit 1, eller snarare 2 med sommartiden. Han skulle upp och jobba idag och jag är inte ett dugg avundsjuk på honom...